Fina 1:a advent

Dom där fina fina pappersstjärnorna, exotiska orange fönsterminnen från barndomen. Men hur sjutton fick de hemmavarande mödrarna med lagt hår värdigt ordning på de förbaskade dekorationerna?

Väl lagrad fiber blir kofta

Nu har det mognat, det fina garnet jag köpte av Tant Kofta under SiV 2012. Ska få bli en Vilhelmina, ett mönster från Yll o Tyll . Min första riktiga kofta, har börjat på en del tröjor men aldrig blivit kär. Men det här är som en nyförälskelse. Den följer med överallt och får dagligen uppmärksamhet. Istället för framstycke bakstycke framstycke så stickar jag allt på en gång. Smart med tanke på att jag INTE är en tänka-om-mönster-konstruktör av rang. Så kära stickevänner, vi behöver träffas om ca 31 centimeter.

 

Jag kommer inte ihåg vilken fiber-kombo det är. Nån som kan hjälpa mig? Färgen blir inte riktigt den rätta på bilden, är mildare rosa med klatschiga orange inslag.

**********************

Skulle vilja vara rödhårig.

Usch för otäckt rödvin.

Det där med mental tarmsköljning.

Funderar på om jag ska sätta det på pränt, eller bara låta det flyta på. Det ÄR ju trevligt att dela med sig, hylla, fundera, inspirera, söka, få åsikt. Har via diverse bekantskaper (nya och gamla) fått en ENORM inspiration. Gjort en mindfull utrensning, gjort tillbaka till ett nystan, skapat och gjort klart, umgåtts, pratat, ensammat, levt, kräkts, njutit, insiktat och STICKAT - min bästa terapi. Nu görs en ny fundering på om jag ska dela med mig av det hela... eller ska jag bara hitta på, måste allt vara sant?

Tar mig kragen!

Kanske kan jag tycka att detta kan bli skoj igen? Stickar inte alls i samma utsträckning längre, bloggar definitivt ingenting. Men längtar fruktansvärt mycket efter årets stickläger och de underbara människor man lärt känna under åren.

VÄLKOMNA till Världsstickardagen i Örebro, söndag 17/6

hOPpSAn, lite förargligt.

Först så ser man till å tigger till sig att få provsticka ett mönster sen försvinner ALL sticklust, fanns INGET garn eller mönster som talade med mig, inte vidare schysst mot den som är nyfiken på resultat. Men NU är den klar, min sköngröna Opsa,  mönsterkonstruerad av VisaLisa, tack för att du lät mig provköra. 

Har stickat en stola-variant i en härva skogsgrön Ella Rae. Använde stickor 3,75 och lade upp 55 maskor. Sjalen blev (oblockad) 113 x 20 cm.

Mycket trevligt mönster som efter ett par rapporter var memorerat. Man gör en tillfällig uppläggning (nu har jag lärt mig det också) och när man kommit "halvvägs" maskar man av och börjar om i de tillfälliga maskorna. Där gjorde jag en liten miss i beräkningen , vägde och tyckte att jag hade hälften av garnet kvar... men se den blev aningen osymetrisk tack vare att jag var lite slarvig, så ni andra, var rättvisa mot mönstret och gör en korrekt beräkning.

Min HEMLIS...

... har inte gjort det lätt för nästa ev. byteskamrat. Att jag har blivit bortskämd är milt uttryckt, kolla bara. Ljuvlig grön merino från Tedman&Kvist, cerise och grå Drops-bomull och Malabrio
Lace i en alldeles (vad är väl en bal på slottet) alldeles underbar
blågrönmörkturkos nyans. Sen var det visst godis med också,
vaaaar har den tagit vägen, SLUT. Så fort detta inlägg är skrivet
och "postat" ska jag kasta mig över bomullen, fick nyss en ide!

Paketets innehåll toppades med knappar och balls? av olika slag. Cedarträ-kulor som håller diverse ohyra borta från ull, suveränt. Finaste muggen "It takes balls to knit" designad av givaren själv, Finaste VisaLisa min alldeles egen lilla kola.

Gissade att det var du redan vid första paketet, det kan Catta intyga. Prickigt kort och fyndig text avslöjade dig direkt.

Puss på dig Rollo!