Shopping-terapi

Det är tur att man är själv-terapeutisk. Jag sa till mig själv,
Camilla, sluta genast med grön-ångest. Det finns pengar på
kontot (lön you know) åk å shoppa. Å token gjorde som idioten sa.

Styrde bilen till IKEA, underbara IKEA. Mitt mål var att få med

något att förvara sopsorterade kartonger, glas o.d. i. Det å lite till

fick följa med hem...

Underbara GRÖNA skålar i tre olika storlekar.

Två jätte snygga kuddar, så pass snygga att man skulle kunna tro

att jag gjort dom själv, som ska pryda soffan. Så nu ska jag

uppmunta mig själv med att piffa om "vardagsrummet"

Svar ja, ett sopsorteringskärl införskaffades, men hur roligt är

det att sätta ut bild på ett sådant.

Konsten att tråka ut är att berätta allt.
Voltaire

Vad hände då då nu då, å snart då?

Shaky, shaky på krog i fredags, återigen en helt galen kväll med

detta partygäng...

Men på stickningsfronten... -inte speciellt mycket. Håller på med

min gröna sjal (sen två veckor tillbaka) jag kräks snart på

den. Känns som den just nu består 3248 maskor, var det

nödvändigt att sticka projekt större med ett så tunt garn

närmare bestämt Cottolin??!! jaa hur klok är jag mitt arma luder.

Det kan bero på den underbara färgen, men jag börjar bli rädd

för att jag kanske slutar älska grönt.

Men jag har intalat mig själv att jag måste ha en viss disciplin, inte

börja på något roligare förrän denna är färdig. I ren desperation

har jag börjat sticka Barbiekläder till min systerdotter, sådana

objekt räknas nämligen inte för jag tycker egentligen inte att det

är roligt vill bara göra något som snabbt blir fääääärdigt. När min

gröna ångest är över så ska jag ge mig på en Shoulder Shawl in

Syrian Pattern från Victorian Lace i detta underbara Noro-garn:

Snyggt armband va, har redan planerat att använda det
samtidigt med sjalen. Armbandet har min vän Jenny gjort,

fick det som tack för att jag sålde några av hennes andra

hemmagjorda smycken. Och som tack för att jag stickat

pulsvärmarna till henne fick jag detta halsband:

I helgen har jag mindre släktträff, då kommer kusinerna från

landet. Eftersom det bara är jag som bor i storstan så blir det

alltid här vi träffas. Fredag - söndag umgås vi 5 stycken

tjattriga brudar (är alla i ungefär samma ålder), vi shoppar,

löser världsliga problem spelar kort och dricker vin. Medan de

andra planera inköp såsom ljus till mamma, rätt te, dyr choklar

samt inköp av BH (gäller att passa på när man är fler, nån

stackare - oftast jag - får springa och byta storlek medans

några provar in rätt dimension) så har jag nu skrivit upp och

planerat min inköpslista, strumpstickor storlek större...

Deltar i Urmoderns utlottning

Visst är dom fina, du kan också vara med och försöka få en,

knalla bara över hit

Varför Ödlehopp?

? på sin plats att lämna en förklaring.

Har sen jag var barn kunnat ta mig fram på stickor, inte mer
avancerat än rät slät och resår. En och annan baby tröja till kusin-
barn de sista åren men inga större projekt. Fick upp intresset igen
i höstas när Catarina visade mig vad hon höll på och så kände jag
att det var dags att hitta på något nytt i vardagstristessen. Hade
en önska om att lära mig sticka sockor så jag började veva med
fyra pinnar istället för två. Sockskaft inga problem, var lagom redo
att ge mig på häl när det var dags för mitt första stick-cafe.
Kan inte påstå att jag är en människa som har världens bästa
tålamod men tänkte att jag ska försöka mig på det här själv.
Nu består ju stickning av en faslig massa förkortningar... å när
det gäller beskrivningar så har nog jag förärats en manlig gen.
Jag skiter oftast i att läsa instruktioner, det ska gå ändå. Men
ack där gick jag bet. Vilken tur att det fanns proffs på plats
när min något irriterade fråga ställs -Vad är ett ödlehopp för
någonting? - och som Karin (http://karinfarg.blogspot.com/)
beskriver händelsen i sin blogg "den erfarna stickerskan (Catarina)
närmar sig den något förvirrade (JAG)" hon konstatera mellan
två andetag att det handlar om överdragshoptagning
Så jävla självklart va... Har hunnit bli 4 par sockor efter det och
jag lika stolt över alla mina ödlehopp. Mitt ego har nu växt så
pass att jag ska försöka mig på att lära ut stickning av häl,
stackars Clara...

Mitt nästa mål här i livet, att översätta ett engelskt mönster,
tjiff tjoff så kommer det vara klart, eller vad tror ni?

Halvdöd men kommer andå leva 50 år till...

Helgen började med en rivstart i fredags eftermiddag. Sen från
jobbet, hem å piffa, till stan å hämta Johan, vi blir hämtade hos
mig, mot Sannahed, då var det dags att koppla av. Mat, Jäger
& Redbull, så var man i gång. Min sambo hann precis komma till
förfesten efter att ha jobbat. Avfärd till Motala i buss.
Hela trucker-mellan-sverige stod stilla, LasseStefanz bjöd upp till
dans i Motala. Å jädrar vad det dansades!!

Lördag, jag tror mina vervbanor sitter fel i kroppen, när jag
vaknade kändes det som om hälsenorna satt ihop med mina
axlar på något sätt... Men men, det vara bara att rulla ur sängen,
det där med städning hade liksom ignorerats ett tag så det var
dags, å det gällde att passa på att göra det medan man hade
hjälp hemma.

Hjärtat fick hämta dottern som spenderat fredagskvällen hos
mormor och morfar medan hennes föräldrar varit och roat sig.
Sen påbörjades lördagskvällen. Sambon tog "sin" lastbil och
påbörjade sitt arbetspass - mot Umeå. Medan jag hade
mina underbara sticke-kompisar, Karin och Catarina, på lite
mat vin och melodifestival. Vi åt kyckling med vitlök,
å så drack vi:

chilenskt vin, Trio. Lätt att
komma ihåg namnet när man står
på Systemet, som min förra chef sa,
tänk bara på den kåte chilenaren...







Kolla vad jag fick av mina kära vänninor när dom kom:
Grönt garn av Catarina, hon vet precis vad jag vill ha.
Detta räcker till sockor och pulsvärmare.



och av Karin, en påse full med hennes UNDERBARA OSTAR.
Om ni inte redan har varit där, ÅK DIT, http://www.ostbiten.se/.

Den som nu närmar sig kylskåpt och ens tittar på min
påse är dödens.



Kvällen bjöd på många rent utav hysteriska skratt, som Catarina
sa när dom skulle åka hem, nu lever vi i 50 år till.

Vissa människor, trots att dom inte känt varanda så länge
är bara rätt för varandra. Ni förgyller min vardag...

Söndag = Sovmorgon, trodde jag ja, kl 06:40 låg det gröna
garnet, som jag fick av Catarina, å ropade på mig.

Garn & Kaffe

Detta fina paket fick jag från min byteskompis.

Ett bambu/ull-garn i för mig absolut rätt färger, ett svart nystan
att klappa på, mohair. Å kaffe som luktar underbart (har inte
provat det än).

Tack så jätte mycket Gunilla.

Beställda pulsvärmare, färdiga!

Jenny läste min blogg och blev förtjust i det som blivit mina
favoriter. Hon ville ha silvergråa så det jag valde ett
Svarta Fåret-garn som heter Sara.
Enkelt mönster 3 räta, 3 aviga nästa varv 3 räta, 1 avig 1 rät 1 avig.
Och jag stickar fel hela tiden, mal bara på med pinnarna och tänker
inte på att det blir nytt varv!!