fredag 6 februari 2009

Våren känns avlägsen...

Hur tidigt på året är det legitimt att ha vårkänslor?
Jag fick det i alla fall häromdagen.
Jag minns att det var en fredag,
solen fanns där lite lagom, och fåglarna
kvittrade som en kyrkokör vid påsk.
Känslan av att kasta av sig jackan och
springa till kiosken för att köpa mjukglas kom över mig så totalt.
Sen kommer denna vecka, det är som om nån gett mig en örfil
och vrålat - välkommen till verkligheten din lortiga slyna
(ni vet väl att slyna betyder ouppfostrad tonårsflicka, det har jag
slagit upp och kontrollerat).
Just nu är det bara grått tråkigt slaskigt och bara så vidrigt tjurigt.





... på väg till jobbet...





Men tänk när jag kom hem från jobbet så fanns
det i alla fall ett ljus långt bort i tunneln. Hade
fått min första Mix&Match-kompis, Soraya Marie.
Tror faktiskt det blev hela helgens räddning, nu
kan jag börja fundera på vad jag ska lägga för
överraskningar i mitt paket ...








2 kommentarer:

  1. Man kastas mellan hopp och förtvivlan...ena stunden finns det hopp om ljusare, varmare tider...då man kan ta med sig en laddning med stickningar ut på altanen...sen blir det snö/regn/blask/småspik...och in i dimman! Men precis som du säger...tillvaron lyses upp av dessa byten man går med i...och gissa om man går i väntans tider och nästan jagar brevbäraren.. *hi hi*
    Men roligast av allt är att glädja nån annan med fina paket och fint innehåll!

    SvaraRadera
  2. Längtar efter att få, men ser lika mycket fram emot att få ge!

    SvaraRadera